Jhala och Sharma: Ensam varg dödade 50 unga i Uttar Pradesh.
Vargangrepp i Indien tillhör de mest omtalade. Oftast för att väldigt många människor drabbas på samma gång och under kort tid. Staten Uttar Pradesh är en av de regioner som drabbats värst de senaste decennierna.
Hösten 1996 kunde man i svenska tidningar läsa att ett mycket stort antal barn hade dödats av varg i den indiska delstaten Uttar Pradesh.
Artiklarna byggde på en rapport publicerad i Journal of Wildlife Research (”Child-lifting by wolves in eastern Uttar Pradesh, India.” Journal of Wildlife Research Vol. 2, No 2, Summer 1997) av vargforskarna Yadvendradev V Jhala, medlem i IUCN Wolf Specialist Group, och hans kollega Dinesh Kumar Sharma,
Rapporten visade att 76 barn i åldrarna 4 månader–9 år attackerats under perioden 17 mars–15 oktober 1996. Attackerna hade skett inom ett område på 1 390 kvadratkilometer i delstaten Uttar Pradesh i norra Indien. Ett femtiotal av barnen hade avlidit.
Jhala och Sharma hade genomfört undersökningen som en del i det pågående ”Wolf Research Project” vid Wildlife Institute of India. Syftet var att ta reda på om attackerna hade gjorts av något djur och i så fall avgöra vilken djurart och kanske identifiera individen.
Jhala och Sharma undersökte kvarlevorna av barn som dödats och besökte även platserna där attackerna ägt rum på jakt efter ledtrådar. Man sökte efter tassavtryck, hårstrån, modus operandi och vilka kroppsdelar som ätits.
Forskarna intervjuade offrens föräldrar, ögonvittnen, barn som överlevt attacker och läkare som utfört obduktioner.
Flertalet attacker hade ägt rum nattetid. Vargen blev efter hand extremt djärv och tog barn mitt inne i byarna. Ibland när barnen gick ut för att uträtta behov men oftast när de sov under bar himmel.
Tät vargpopulation
I det aktuella området fanns ca 0,7 vargar per 100 kvadratkilometer. Hyenor och leoparder hade inte siktats. Däremot förvildade hundar. Enligt forskarna var det emellertid möjligt att skilja på tassavtryck från varg och hund.
Folkmängden i området var större än 600 människor per kvadratkilometer och av tamdjur fanns 370 per kvadratkilometer.
Under författarnas vistelse såg de bara två harar och en nilgai-antilop. De mötte fler småbarn än små tamdjur.
Allt pekade på varg
Jhalas och Sharmas slutsats var klar:
”Insamlade data av spår samt analyser av hårstrån i elektronmikroskop pekar mot att ”the child-lifter” är en varg. De beskrivningar som givits av ögonvittnen och överlevande överensstämmer med en varg (Canis lupus). Baserat på data över datum och platser för attacker, hur mycket och vad som ätits, tror vi att det handlar om en enstaka varg … Området hade fler sårbara barn än tamdjur och vilda bytesdjur. Flertalet av händelserna med dödlig utgång kunde relateras till någon form av bristande tillsyn från föräldrarna. Samtliga offer tillhörde den fattiga delen av befolkningen och över 50% av dem var barn till ensamstående mödrar.”
Flera faktorer utöver ögonvittnen ledde forskarna till slutsatsen om en ensam varg. Avståndet mellan platserna för attacker, tidsaspekten och hur mycket som var ätet.
Dessutom var inte de återfunna kropparna sönderslitna med vitt åtskilda delar, som borde ha varit fallet om det rört sig om flera vargar.
Sammantaget var det en av de värsta vargkatastroferna i Indien under modern tid.
De fyra delstater som drabbats värst av både angrepp och rabiessmittade vargar är Uttar Pradesh (UP), Bihar (BI), Maharashtra (MA) och Andhra Pradesh (AP).