Boskap stressade av rovdjur ett allt större problem

Slagna och rovdjursdödad tamboskap är relativt enkelt att hantera. Stressen som rovdjuren skapar hos tamboskapen är dock svår att få grepp om.

Vid ett seminarium om rovdjur och tamdjur arrangerat av Rovdjurscentret i Järvsö dryftades problematiken med stress bland tamboskap som har rovdjur runt omkring sig.

Vargfakta har gång på gång skrivit om fenomenet som i USA kallas för ”secondary stress”. Effekterna kan vara många med det gemensamt att de framkallas av stress. Viktminskning och oförmåga att bli dräktiga samt att påbörjad dräktighet avbryts genom att fostret ”kastas”.

Stressade djur innebär också ett mycket stort riskmoment för de som arbetar med djuren. Att lasta ett eller flera stressade nötkreatur på en transportbil är något som få vill befatta sig med. Risken finns att det faktiskt inte är möjligt om gällande arbetsmiljöregler skall efterföljas och risken för personskador skall undvikas.

Det finns i dag inga formella ersättningar att hämta för den som drabbas av problemet som det gör när tamboskap dödats av rovdjur.

– Lagstiftningen är inriktad på primära effekter. Ett dött djur är relativt enkelt att hantera. Men för de sekundära effekterna, då ett djur slutar äta eller förlorar ett foster, finns det ingen lagstiftning, säger Yasmine Bengtson, som är agronom och biolog och som forskat i ämnet till tidningen Hela Hälsingland.

Lotta Zetterlund från LRF Gävleborg säger att hon för första gången under sin tid inom organisationen fått hjälpa djurhållare som inte längre orkar med situationen. För dem som ingått ett 5-årigt åtagande via Jordbruksverket kan det bli mycket besvärligt.