Varg i Domoshirovo dödade en och skadade fyra personer

Både Wiborgs (nr 25) och Helsingfors (nr 51) tidning rapporterade den 27 februari respektive den 3 mars 1879 om de fasansfulla följderna av en vargs härjningar i den ryska byn Domoshirovo. En person dog direkt och fyra skadades allvarligt. Troligen avled även de senare då vargen visade sig vara rabiessmittad.

Wiborgs tidning skriver i sin notis:

Fasansfullt. Följande ohyggliga händelse har blifvit till Now. Wrem. anmäld: Den 23 januari störtade en varg af ovanlig storlek in i byn Domoshirovo, bet en fastkedjad hund och sprang sedan vidare. 

Utanför byn träffade den på en bonde och en kvinna, hvilka gingo till skogen för att hugga ved. Framom dem red en bonde på häst. Vargen störtade sig först på ryttaren och sönderref hans hufvud och ansigte. Den andra bonden ilade ryttaren till hjelp, men blef af vargen kastad till marken och så illa tilltygad att han dog under det rasande djurets tänder. Kvinnan hade klättrat upp i ett träd och var därifrån vittne till det rysliga förloppet.

Kl 7. samma afton visade sig vargen vid den i närheten af klostret Wedenskij belägna kvarnen, ref här sönder en häst samt mjölnarens hufvud och ansigte. En bonde, hvilken kommit till mjölnarens hjelp, träffade samma öde. På de öfverfallnes rop kommo från klostret 7 med yxor beväpnade arbetare och dem lyckades det ändtligen att döda vargen. På en bland arbetarne blef ansigtet sönderslitet.

Veterinärläkarens undersökning bragte i dagen att vargen varit angripen af rabies canina. Uti djurets mage fann man ett människoben. Vargen blef uppbränd i byn Beresje.”

 

Att man hittade mänskliga benrester i vargens maginnehåll visar att den varit människoätare även före den drabbades av rabies. En rabiessmittade varg kan inte svälja.

De fyra personer som skadades allvarligt avled troligen en kort tid senare. Louis Pasteurs metod för att motverka rabiessmitta började inte praktiseras förrän den 6 juli 1885.

 

Fotnot: De röda rutorna skapas av söktjänsten i tidningsarkivet efter lyckad sökning på ordet ”varg”.

 

 

Comments are closed.

Stöd vårt arbete

Tycker du att vargfakta.se gör ett bra jobb? Stöd vårt arbete genom att fortsätta sprida informationen i denna databas.

Kort om vargfakta

Vargfakta publicerar analyser, nyheter och forskning om och kring rovdjur och dess interaktion med människan. Vi ser människan som en resurs för naturen och inte som en belastning.

Kontakt

Via mail på info@vargfakta.se