Världsnaturfonden WWF ger plats för uppmaningar till våldsbrott

Tom Arnbom vid WWF Sverige har kommenterat regeringens mål om 180 vargar på organisationens facebook-sida. I kommentarerna är det besvärande många som hellre ser att miljöminister Lena Ek dödas än några vargar.

Världsnaturfonden WWF Sverige har en sida på Facebook där de kommunicerar med sina anhängare. Som ett svar på miljöminister Lena Ek och regeringens vilja om att begränsa vargstammen i Sverige till max 180 stycken har organisationen bland annat skrivit följande;

”Den genetiska förstärkningen som det pratas om från regeringen kommer tyvärr inte fungera och är ett spel mot EU-kommissionen. /Tom Arnbom WWF”

samt,

”Vi sitter inte still – det första vi gör är att läsa igenom hur Lena Ek kommit fram till siffran. Därefter ska vi tillsammans med Svenska Rovdjursföreningen och Svenska Naturskyddsföreningen diskutera hur vi kan agera kraftfullt. Troligen tar vi naturvårdsorganisationer gemensamt kontakt med EU-kommissionen och förklarar vår syn på regeringens beslut och planer.”

Texterna är hämtade från två aktuella poster på sidan som båda berör regeringens uttalade vilja och av WWFs anhängare är det många som känts sig manade att kommentera regeringens beslut. Faktum är att de båda posterna tillsammans genererat fler än 1 500 kommentarer av vilka de flesta verkar skriva under på WWFs idéer om bland annat vargar.

Kommentarer utan moderering

Möjligheten att kommentera på Världsnaturfondens sida framstår vid en genomgång som obegränsade. Ingen eller ringa moderering förekommer efter det att organisationen lagt upp något aktuellt. Kommentarsfälten utvecklas därefter och det är inte bara i anslutning till posterna om varg som uttryck för direkt människofientliga inställningar lämnas kvar.

Sammantaget kan man beskriva svansen av kommentarer som en känslostorm där ”vargar är det vackraste som finns” och ”människor är vidriga och värsta rovdjuret”. Något förenklat beskrivet men den som själv önskar läsa, så länge kommentarerna finns kvar, kan följa denna länk till Världsnaturfonden WWF på Facebook.

Organisationens ansvar

Även vi håller oss med en sida på Facebook som en plats där vi lägger upp aktuellt material. Dock har vi från början haft som policy att inte tillåta kommentarer och debatter kring vad vi skriver. Detta kom vi fram till efter att ha följt den känslosamma debatten på avstånd under en längre period. En debatt som allt för ofta glider över i direkta hot mot folkgrupper och allmänna missnöjesyttringar över hur människan lever på jorden. Helt enkelt en miljö vi inte vill främja eller ta ansvar för.

Och här kommer då frågan om hur Världsnaturfonden tar ansvar för vad som sägs på deras sida. Någon policy om vad som anses önskvärt beteende och inte, likt de man ser i dagstidningarnas kommentarsfunktioner, syns inte hos WWF. Och någon moderering värd namnet verkar heller inte existera givet de exempel vi hämtat och redovisat nedan.

Intrycket av att vad som helst är gångbart som argument så länge det sker i ”djurens namn” är svår, för att inte säga omöjlig att undvika.

Här följer ett axplock som vi hämtat under de två posterna som rör regeringens mål om 180 vargar och WWFs syn på saken. Med hänsyn tagen till de personer som uttalat sig har vi tagit bort efternamnen.

Man kan välja att läsa kommentarerna som oskyldiga uttryck för tillfälliga åsikter som skrivits i affekt. Men att de skulle vara inom ramarna för vad vi i dagligt tal menar med etik, moral och tolerans känns inte aktuellt. Snarare är de uttryck för extrema åsikter och en ganska skev verklighetsuppfattning som ges plats under Världsnaturfondens paraply på Facebook.

Direkta hot mot Lena Ek

Kommentarerna ovan är lite svepande och generella. Ingen direkt person pekas ut som någon som bör skjutas utan det rör sig om hela regeringen, vårt ursprungsfolk samerna och jägare. I de efterföljande kommentarerna är det dock annorlunda. Där är hotet och önskan om en snar bortgång direkt riktade mot Lena Ek.

På vilket vis detta hjälper vargen är för redaktionen oklart. Och hur det på något vis skulle stärka förtroendet för miljöorganisationer som WWF, Naturskyddsföreningen och Rovdjursföreningen är mer än ett mysterium. Om det nu inte är så att de mest handlar om att attrahera betalande anhängare och mindre om att faktiskt värna om djuren och naturen.