Vargens återkomst till Frankrike väcker farhågor om nya tragedier

Fram till 1920-talet rapporterades fortfarande om vargangrepp mot människor i Frankrike – främst från rabiessmittade vargar. Under 1930-talet utrotades vargen helt i alla så kallade departement, men vargen är nu tillbaka och onda minnen börjar väckas till liv igen.

Det var länge sedan vargangrepp på tamdjur och människor var en het fråga i Frankrike men nu har den aktualiserats igen med våldsam kraft efter att vargen letat sig tillbaka via de Italienska alperna.

År 1992 såg man de första tecknen på att vargarna återkommit och sedan dess har både vargar och angrepp ökat, främst i de östra områdena Savoie, Vosges och Doubs.

Ny aggressivare varg

Frankrikes vargstam ökar med 22% per år och beräknas idag vara runt 200 individer. Skadorna är redan massiva för dem som håller tamdjur uppe i bergen.

”Varje morgon är jag rädd för vad jag ska mötas av där fåren sovit under natten” sa nyligen en 62-årig fåraherde till nyhetsbyrån AFP.

Och fåraherdens uppfattning om situationen får stöd.

”Vargen är inte längre utrotningshotad. Det är fåraherdarna och deras flockar som är det”, sade lokalpolitikern Jean-Louis Bianco i en intervju.

Bara under första halvåret 2011 dödades i regionen 1 329 djur, de flesta får, av ovanligt aggressiva vargflockar. Många av angreppen har skett mitt på dagen inför både fåraherdar och boskapsvaktande hundar.

”Vi börjar undra om vi fått en varg helt utan rädsla då vi människor inte gör den någon skada alls”, säger den franske vargexperten Pascal Grosjean, som är rådgivare åt den Franska regeringen.

Scen från Saint-Etienne-de-Tinee, 2004. En vargattack har fått de panikslagna fåren att kasta sig över klippkanterna och dödsstörta ned i ravinerna.

Rädslan för attacker mot människor ökar

Det här gör att man nu fruktar att människor kan bli en kommande måltavla för vargen. Det är mindre än 100 år sedan vargen fortfarande härjade i Frankrike och onda minnen väcks till liv.

Listan på vargattacker mot fransmän genom historien är lång och under de sekler då attacker noterades innehåller nästan varje årtionde fram till 1920-talet minst en tragedi.

Den Franske forskaren Jean-Marc Moriceau gav 2007 ut den hittills mest omfattande kartläggningen av dödliga vargangrepp mot fransmän genom historien. Boken som heter Histoire du méchant loup innehåller 3 000 väldokumenterade dödliga attacker som hämtats från kyrkoböcker och andra officiella dokument.

Bokens undertitel ”3000 attaques de loup sur l’homme en France, XVe-XXe siècles” (3 000 vargattacker mot människor i Frankrike under 15e till 20e århundradena) återspeglar detta. Ett utdrag från sidan 514 för åren 1571-1870 (1 835 dödsoffer) kan läsas här.

Men vi har också gjort en egen sammanställning av attacker som vi funnit i myndighetsdokument, tidningsnotiser och rapporter från Nordiska forskare. Det handlar om drygt 600 dödsfall som troligen till allra största delen ingår i Moriceaus redovisning. Vi har valt att ändå publicera vår lista då den levandegör en del av händelserna. Så här ser den ut:

1900-talet

–1920-talet, olika platser i Frankrike. Forskaren de Beaufort har funnit rapporter om flera isolerade händelser där varg har dödat människor över hela Frankrike fram till 1920-talet. Många av dessa händelser har beskrivits i detalj och har klassificerats som angrepp av rabiessmittade vargar. Men det råder inga tvivel om att många av angreppen på människor med dödlig utgång i Frankrike har utförts av friska vargar. Det bekräftas bland annat av vargforskarna John Linell och Tore Bjerke.

Notis i Helsingfors Aftonblad den 23 mars 1895.

1800-talet

23 mars 1895, Losère. Den finska dagstidningen Helsingfors Aftonblad meddelar att två barn blivit dödade och uppätna av varg på väg till skolan.

1878 (odefinierad plats). 6 människor bitna av rabiessmittad varg. Spanska källor genom forskarna Salvador Teruelo & José A Valverde, 1992.

25 april 1851, Lorges. En rabiessmittad varg gick under sju timmar 45 km genom 9 byar och bet 41 människor (10 vuxna män, 12 vuxna kvinnor och 19 barn) samt 96 djur (64 kor, 14 hästar, 8 får, 6 grisar, 3 getter och 1 hund). 14 människor avled av rabiessmitta de följande två månaderna. Dokumenterat av borgmästaren i Pleisdy, traktens sjukhus, polisen och en myndighetsminister. Källa: de Beaufort, 1987.

1851, Hue-an-Gal. 46 människor bets av en rabiessmittad varg under en dag. Okänt hur många som avled. Källa: MacDonald, 1980.

1851-1877, olika platser. 38 människor avled efter att ha blivit bitna av olika, troligen, rabiessmittade vargar. De två fallen ovan (1851) kan eventuellt ingå i den siffran. Källa: MacDonald, 1980.

1839 (odefinierad plats). 18 människor bitna av rabiessmittad varg, varav 12 avled. Spanska källor genom forskarna Salvador Teruelo & José A Valverde, 1992.

1824, Charente. 3 barn. Linell och Bjerke, 2002.

16 juni 1817-26 juni 1818, Forêt de Longchamps. 17 angrepp (1 kvinna 16 barn), 9 av barnen dödades. En extremt stor varg dödades och angreppen slutade.

1814, Loiret. Åtta kvinnor och barn. Linell och Bjerke, 2002.

1809-1812, Gard. Mer än 10 offer. Linell och Bjerke, 2002.

1811, Toulon.  En ensam vandringsman blir svårt biten i benet av en varg och avlider senare under dagen. Angreppet markerade starten på en lång rad attacker i området. Bortsett från det första offret har inte uppgifter om andra döda presenterats.

1809-1811, Saone-et-Loire. 5 barn. Linell och Bjerke, 2002.

1801, Varzy. 17 barn. Linell och Bjerke, 2002.

Under åren 1809-1812 härjade människoätande vargar i bergstrakten Cévenne i centrala Frankrike. En lokal kyrkoherde, Thomas, beskrev skräcken såhär i ett brev daterat 29 januari 1880: ”Ingen prövning har oss orsakat lika stor fasa i hela landet. På nätterna vågade ingen gå ut ur sitt hus, ingen kvinna vågade gå ensam ute i terrängen; beväpnade män följde barnen till skolorna och de som ville gå ut och plocka kastanjer eller göra något arbete gick aldrig utan en yxa, högaffel, ett spjut eller gevär.” Bilden är en lokal litografi från 1839.

1700-talet

1764-1767, Gévaudan. 210 angrepp, 113 dödade varav minst 98 ätna, 49 skadade. Mest kvinnor och barn. Dokumenterat av flera författare, bland annat av två abbotar (Pourcher 1889 och Fabre 1901) samt historikerna de Bayac (1970) och de Beaufort (1987). Se separat artikel.

1765. Soissons nordöst om Paris. Fyra personer dog efter attacker på sammanlagt 18 personer under två dagar. Se separat artikel.

31 Juli 1756, Salernes. En rabiessmittad varg sprang in i en by och under samma dag bet den 12 människor (i huvudsak vuxna) och en gris. Under de följande tre månaderna dog minst 6 personer av rabies. Linell och Bjerke, 2002.

1751, Foret de I´Epine. Cirka 30 barn och ungdomar. Linell och Bjerke, 2002.

1745-1750, Versailles. Ingen uppgift om antal, kön eller ålder. Linell och Bjerke, 2002.

1745-1750, Soissons. Ingen uppgift om antal, kön eller ålder. Linell och Bjerke, 2002.

1731-1734, Auxerre. Cirka 12 barn. Linell och Bjerke, 2002.

1730, Montoire-sur-Loire. “Flera kvinnor och barn” (summering i officiella rapporter). Linell och Bjerke, 2002.

1712, Orleans. Cirka 100 kvinnor och barn. Linell och Bjerke, 2002.

”Odjuret i Gévaudan” var en av sin tids mest omskrivna vargflockar. 113 människor miste livet. Läs vår artikel.

1600-talet

1698, Lyons-la-Foret. 3 barn. Linell och Bjerke, 2002.

1692, Orleans. Cirka 100 kvinnor och barn. Linell och Bjerke, 2002.

1692, Monthlery. “Barn” (summering i officiella rapporter). Linell och Bjerke, 2002.

1651, Etampes. “Kvinnor och barn” (summering i officiella rapporter). Linell och Bjerke, 2002.

1633, Chartres. Cirka 30 barn. Linell och Bjerke, 2002.

1400-talet

1450, Paris. Totalt 40 personer, ”flera barn”. Se separat artikel.

Källor: The Wolves of Paris (berättad från vargens perspektiv), Daniel P. Mannix, 1978. Wolf-Hunting in France in the Reign of Louis XV: The Beast of the Gévaudan, Richard H Thompson, 1991. Rädslan för vargen – en tvärvetenskaplig utredning, John Linell, Tore Bjerke 2002. Le Brûleur de loups, Thomas Pfeiffer, 2004. Histoire du méchant loup, Jean-Marc Moriceau, 2007. Artikel: Ravenous wolves colonise France, terrorise shepherds, Antoine Agasse, 2011. Helsingfors Aftonblad, 23 mars 1895 m fl tidningar. Även källor ur våra tidigare artiklar.