Unika svenska hundraser på tillbakagång

Av de tolv nationella hundraserna i Sverige är nio av dem hundar ämnade och avlade för jakt. Bland dessa nio raser ses antalet registreringar minska dramatiskt i takt med vargens återetablering och utbredning i landskapen söder om renbetesgränsen. Den svenska nationalrasen är just en jakthund av sorten Hamiltonstövare.

Som ett resultat av att jakthundar är särskilt utsatta för vargangrepp är dess ägare ofta den första gruppen som reagerar. Det är inte sällan en vargetablering inom ett område ”upptäcks” genom att en hund blir dödad i skogen under jakt. Dels för att jakthundar och dess ägare spenderar mer tid än många andra i skog och mark och dels för att många av de svenska jakthundarna är sådana som under stora delar av jakten arbetar självständigt långt från ägaren eller jaktlagets direkta närhet. En attack från en varg är ett ögonblicksverk och resultatet är med ytterst få undantag dödligt för hunden.

I fallet med de svenska nationalraserna ligger det nära till hands att faktiskt börja tala om att en icke biologiskt säkrad massa finns för något egentligt bevarande. Med sjunkande antal registreringar minskar den genetiska basen, urvalet för aveln och rasen blir så pass dålig att de hundar med sämre egenskaper tillåts föra sina gener vidare vilket naturligtvis leder till att rasen på sikt dör ut. Det här resonemanget känner du säkert igen fast då ur ett bevarandeperspektiv av hundrasen Canis lupus lupus – Euroasiatisk varg.

Man kan ha åsikter om hundar. Man kan gilla, ogilla och faktiskt, vilket inte är helt ovanligt vara rädd för hundar. Oavsett detta måste man trots allt respektera att vi kan stå inför det faktum att ett djur, avlat, älskat och framburet genom historien i Sverige, faktiskt kan dö ut. Mest troligt kommer det inte bli någon folkstorm kring detta likt de om pilgrimsfalkar eller havsörnar. En specifikt svensk hundras är trots allt bara en hund för många människor. En hund är helt enkelt inte tillräckligt exotisk för att engagera mer än ett flertal.

Men om så sker. Att en eller flera av dessa raser försvinner är det en historia som går i graven. Förlåt, det är inte en historia det är troligtvis en miljon historier. De som ägt, jagat och älskat dessa hundar har berättat om deras gemensamma eskapader för vänner, familj, barn och barn barn. Det är så historia skapas.

Vidare läsning: Vad är en jakthund – Vargfakta

Referenser: Svenska Kennelklubben