Naturvårdsverket kör över samebyar – flyttvargen stannar
Beslut om flyttvargens framtid fattades under torsdagsmorgonen. Till vargens favör och till samernas förtret bestämdes om att hon tillsammans med sin partner skall få tillåtas föryngra sig.
På onsdagskvällen lät SVT Mittnytt meddela att Naturvårdsverket beslutat sig för att flyttvargen skall fredas och att någon skyddsjakt inte kan bli aktuell. Varken på tiken eller hennes partner. En inte allt för vågad gissning är att de förväntade valparna tilldelas samma status som icka jaktbara individer.
Under torsdagsmorgonen kommer ytterligare information då regeringen meddelar att man fattat beslut om att flyttvargen och hennes partner skall vara kvar och att även en föryngring skall tillåtas. Det skriver tidningen Jakt & Jägare i sin nätupplaga.
Med på mötet med Naturvårdsverkets representanter, Ruona Burman och generaldirektör Maria Ågren, fanns också Jenny Wik Karlsson, jurist vid Svenska samernas riksförbund. Hon är allt annat än nöjd med beslutet som kommer att innebära stora besvär för de fyra samebyar som berörs.
Och som vi påpekat förut är det inte de dödade renarna som är problemet utan den oreda vargarnas närvaro ställer till med. Så här säger Jenny till tidningen Jakt & Jägare;
– Det kommer att bli bekymmer. Det går inte att hålla ihop renhjordarna utan renar kommer att fly till områden där de inte får vara, privata odlingar och så vidare. Det går inte att hålla renarna lugna och samlade när det finns varg i området.
och hon fortsätter,
– Det kommer att bli ett svårt djuretiskt problem. Vajorna blir så stressade att de helt enkelt aborterar sina foster. Vi har ställt som krav att Naturvårdsverket redogör för hur vi ska klara det här, berättar Jenny Wik Karlsson.
Vargparet skall sövas
Jenny berättar vidare för tidningen att vargparet skall sövas för att märkas. Att rysstiken, som redan sövts tre gånger nu skall sövas igen står i bjärt kontrast mot vad Naturvårdsverket sagt förut om nedsövning och etik.
Så sent som för några dagar sedan uppgav Ruona Burman att de för att söva tiken en fjärde gång skulle vara tvungna att söka dispens vilket i sin tur utgjorde ett av argumenten för att hon borde få stanna i området.
Viss förvirring tycks råda vad beträffar när och hur djuretik beaktas som väsentlig och inte.
Uppdaterad 12.11.08 klockan 16:55. Vid en senare och direkt fråga till Ruona Burman preciserar hon att ”åtminstone hanen” skall märkas. Detta var tydligen inte vad som framgick under mötet med Jenny Wik Karlsson vars utsago ligger till grund för frågeställningen.