Jämthund dog efter skador från vargattack
Sten-Olov och Charlotte Olssons jämthund Majja finns inte längre då hon inte överlevde de skador hon ådrog sig efter att ha blivit svårt angripen av en varg lördagsmorse.
– Hon blev biten ett tiotal gånger. När jag kom fram såg jag först vargen sedan Majja som låg där svårt sargad, säger Sten-Olov Olsson från Edsbyn till Helahälsingland.
Deras andra hund, schäfertiken Enny, tassar runt i huset och letar efter sin kompis. Hon är lika oförstående inför att Majja är borta som hennes husse och matte.
– Jag hoppade in extra som hundförare åt ett jaktlag i Öjung mellan Edsbyn och Färila, jag hann inte ens lämna bilen innan jag hörde Majjas skälla, säger Sten-Olov till Helahälsingland.
Sten-Olov trodde att skallet betydde att Majja fått korn på en älg men när Majja fortsatte att skrika högljutt förstod han att något allvarligt hade hänt. På sin GPS såg Sten-Olov att Majja inte var längre bort än 350 meter.
När han sedan såg vargen som kom gående på vägen kom vissheten.
– Först tog jag upp bössan och siktade, men jag sen började jag tänka. Jag vet att det är tillåtet att skjuta en varg som angripit ett tamdjur, men jag visste inte hur illa skadad Majja var. Dessutom blir det en lång utredning om man skjuter en varg.
Sten-Olov valde alltså att inte tillgripa paragraf 28. Istället av han sig av mot hunden. När jämhunden Majja fick syn på sin husse försökte hon naturligtvis resa sig precis som hundar gör. Men skadorna var så allvarliga att hon förblev liggande. Vargens attack mot mjukdelar och buk hade lämnat stora öppna sår där tarmarna trängde ut.
När de anlände till veterinären i Bollnäs kunde räknades antalet bett till totalt 14 stycken samt ett flertal ytliga sår. Efter en tre timmar lång operation kunde de senare återvända hem.
Men Majja mådde efter omständigheterna inte bra, hon var vid medvetande men hade väldigt ont.
Efter överläggning med veterinären bestämde sig Sten-Olov och Charlotte att åka till djursjukhuset i Uppsala. Majja skrek hela vägen. Väl framme på djursjukhuset i Uppsala orkade hon inte längre och avled av sina skador.
– Det känns fruktansvärt jobbigt, just nu känns det som om ingen annan hund kan ersätta henne. Hon var så otroligt tillgiven, säger Sten-Olov till Helahälsingland.