Lena Ek svarar på Hanne Kjöllers halvsanningar om varg

Dagens Nyheters opinionsjournalist, Hanne Kjöller får svar från miljöminister Lena Ek efter tveksam skrift om varg.

DNs opinionsjournalister har gång på annan skrivit om varg och jakt med en inte allt för hög halt av sanning. För två år sedan var Erik Helmerson ute på ogjort vatten då han påstod att jägarnas intresseorganisationer understöddes av skattemedel som egentligen borde gå till annat. Att Helmerson hade fel om hur jägare själv finansierar dessa organisationer via en speciell viltvårdsavgift var inte DN så intresserade av att senare rätta till.

Alldeles nyligen var det Karin Bojs på vetenskapsredaktionen som med utgångspunkt i en artikel i tidningen Science lät ondgöra sig över jägare. Kritiken var svepande och ur artikeln hämtades bara de argument som stödde hennes perspektiv. Svenska Jägareförbundet lät göra en längre intervju med vargforskaren Håkan Sand för att reda ut om Karin Bojs förstått saken rätt. Det hade hon inte.

Och nu är det opinionsjournalisten Hanne Kjöller som skriver av sig om varg. Det har hon gjort många gånger förut men knappast med så många fel, eller halvsanningar som denna gång. Hanne Kjöllers text fick även miljöminister Lena Ek att reagera vilket besparade oss arbetet att skriva en korrigerande text.

Nedan följer vad Lena Ek publicerat som svar till Kjöller under ministerns blogg.

Kjöllers halvsanningar och felaktigheter om rovdjurspolitiken

Hanne Kjöllers text på DN:s ledarsida idag handlar om rovdjursförvaltningen och förvaltningsrättens beslut att inhibera Naturvårdsverkets beslut om licensjakt på varg denna vinter.

Det är inte helt enkelt att se någon tydlig linje i denna eller någon av Kjöllers artiklar om rovdjurspolitiken. Ett är då säkert – tvärtemot vad två utredare och en majoritet av remissinstanserna till dessa anser, vill hon inte att politiker ska ha något att besluta om vad gäller rovdjursförvaltning. Det står henne fritt att tycka detta. Men det är inte acceptabelt att hon förvränger bilden av hur besluten tagits fram och förankrats. När regeringen ska lägga förslag till nya mål för rovdjursförvaltningen, krävs faktiskt ett gediget underlag. Att licensjakt ska vara en del av förvaltningen för alla våra rovdjur slogs fast av en bred majoritet i riksdagen 2009. Det står Alliansens partier bakom och det är vad jag, regeringen och Naturvårdsverket har att rätta oss efter.

Den proposition riksdagen fattade beslut om annan jul vad gäller ramar och fastställande av gynnsam bevarandestatus för rovdjursstammarna, bygger på ett 20-tal underlag som tagits fram de senaste åren. Jag listar dem nedan i denna bloggpost.

Vad gäller gynnsam bevarandestatus, anger EU-kommissionen i sin vägledning till Art- och Habtitatdirektivet åtta kriterier som ska vara uppfyllda. Med stöd i underlagen redovisar propositionen art för art hur de svenska rovdjursstammarna, inklusive vargen, möter samtliga kriterier.

Låt oss då titta på Kjöller artikel idag. Till att börja med refererar hon till NVs beslut om skyddsjakt. Men nere i texten är det licensjakten hon argumenterar mot. Det är inte tydligt om hon förstått vad som är vad, liksom att det är licensjakten på varg som omfattas av NVs överklagade beslut.

Dessutom är det risk att Kjöller stödjer sin argumentation på inaktuella analyser. UR Plays sändning av populationsgenetikern Linda Laikres föreläsning ”Hur många vargar behöver vi?” sändes på SVT den 2 juni 2011. På UR Play anges ”Produktionsår 2011”, men det står inte något om vilket datum föreläsningen gavs. Dock presenterar Laikre vissa uppgifter som är helt inaktuella idag, vilket också Naturvårdsverket bekräftat under 2013 i framtagandet av nya forskningsunderlag.

Det finns också en mängd påståenden i Kjöllers text som är inkorrekta. Vi tar dem ett i taget:

1.  ”Men om det finns någonting som löper som en röd tråd genom regeringens och Naturvårdsverkets vargpolicy så är det just hur de valt att slå dövörat till inför såväl rovdjursexperter som gällande lag.”

Det är Linda Laikre och hennes kollega Nils Ryman som förespråkar den linje Kjöller redogör för. I forskningsgruppen Skandulv finns drygt 30 rovdjursexperter som enats kring andra slutsatser vilka ligger till grund för de rapporter som lämnats till Naturvårdsverket, exempelvis om vargstammens sårbarhetsanalys.

 2. ”Det vore hederligare om miljöminister Lena Ek slutade prata om gynnsam bevarandestatus, ett begrepp hon valt att tolka på ett helt annat sätt än så gott som hela den samlade expertisen, och i stället pratade om ängsliga glesbygdsväljare och jägarlobbyn.”

Oklart vilken samlad expertis Kjöller syftar på. Men hon utesluter majoriteten av svenska vargforskare, som verkar inom projektet Skandulv.

3.  ”myndigheten som har till uppgift att fatta sina beslut utifrån gällande lagstiftning kölhalas i domstolarna efter så gott som vartenda beslut om ja till jakt”

Nej, vare sig förra årets förslag till urvalsjakt eller årets beslut om licensjakt har ännu avgjorts av någon domstol.

4. ”Myndigheten hävdar i det senaste beslutet – tvärtemot expertisen – att vargen nu har uppnått gynnsam bevarandestatus och att inaveln minskar. Men det stämmer inte.”

Återigen oklart vilken expertis Kjöller hänvisar till. Men den grupp Naturvårdsverket anlitat, forskarna i Skandulv, hör inte dit eftersom de utfört analysen om GyBS för vargen.

5. ”Åter till Linda Laikres föreläsning och genetiskt dystra beräkningar. Hon berättar att inavelsgraden ligger på 30 procent, vilket är en högre inavelsgrad än helsyskon som ligger på 25 procent.”

Helt felaktigt. Inavelsgraden idag är 0,24 och minskande. Sedan 2007 har den minskat med 20 %. Under samma tid har den genetiska variationen ökat med 50 % och idag är det definitionsmässigt lägre inavel än helsyskon.

6. ”Med ett vargbestånd på 240 djur kommer inavelsgraden att stiga upp mot 55 procent på 40 generationer (cirka 200 år).”

Nej. Sverige har drygt 400 vargar idag och kommer att ha ca 480 efter vårens föryngringar om den nuvarande tillväxttakten håller i sig.

7. ”Det krävs 20 nya djur för att snabbt komma ned till en rimlig nivå, men sedan ökar inaveln igen om inget mer görs.”

Fel. Den nuvarande invandringstakten av varg till Sverige överstiger kraven enligt EU-kommissionens riktlinjer.

8. ”Om de djur som förs in är lika inavlade som våra vargar minskar ändå inte inaveln.”

Fel. Ingen av de vargar som hittills har invandrat till Sverige har varit inavlade.

9.  ”De genetiska skador på svensk varg som forskarna funnit är blindhet och minskad kullstorlek, vikt och livslängd.”

Fel. Det är mycket svårt att koppla de defekter som hittas på en liten del av vargarna till inaveln.