38 får döda efter vargattack, Hedekas

Årets mest omfattande vargangrepp i Sverige inträffade under natten mot onsdag vid Ulkeröds gård utanför Hedekas. 38 tackor miste livet som en följd av vargattacken.

Större vargangrepp med många döda tamdjur sker varje år även i Sverige. Fram till i onsdags var 22 får det mest omfattande angreppet under 2014. De två vargar som tog sig in i ett hägn vid Ulkeröds gård utanför Hedekas innebar slutet för sammanlagt 38 tackor.

– Eftersom det var två vargar var det med stor sannolikhet Kroppefjällsparet, sa Göte Johansson, en av länsstyrelsens besiktningsmän och den som besiktigade det döda fåret till tidningen Bohusläningen.

Lars Olof Lyrdal, gårdens och djurens ägare väcktes på morgonen av ett samtal och fick då beskedet om att det låga döda djur överallt i en av hans beteshagar. 43 får befann sig i hägnet av vilka 38 alltså dödades av vargen eller fick avlivas till följd av skadorna. Flera av de skadade fåren ska ha försökt stoppa blödningar genom att lägga sig på varandra.

– Det känns fruktansvärt tungt. Dels för vår egen del men också på flera andra plan. Det är nästan så man inte tror det är sant, säger Lars Olof Lyrdal, till tidningen.

Fåren befann sig i ett hägn som på tre sidor omgärdas av fårnät, men åt ena hållet var öppet mot en sjö.

– Jag skulle på goda grunder gissa att det rör sig om två vargar, en större och en mindre. Det var många spår i strandkanten, och det kan vara så att de tog sig in sjövägen, säger Göte Johansson.

Ur ett ekonomiskt perspektiv drabbas gården hårt även efter ersättning har utgått för de vargdödade djuren.

– Det här var den kull som var tänkt att bli nästa års avelstackor. Enligt lagen ska man gå skadeslös när detta inträffar, men hur kan man beräkna och ersätta det jobb vi har lagt ner med de här fåren dag och natt för att få fram ett bra avelsmaterial? Det går inte, säger Lars Olof Lyrdal.

Lars Olof Lyrdal berättar också för tidningen om den faktiska ekonomin bakom uppsättandet av rovdjursstängsel dvs oaktat nödvändigt underhåll under betesdriften.

– Vi har satt upp fyra kilometer till en kostnad av 625 000 kronor. Vi får 50 kronor i bidrag per meter så det är 200 000 kronor. Betesmarker består av kuperad terräng och där är det extra krångligt att få till de här stängslen, säger Lars Olof till tidningen.