Sjunkande fastighetsvärden och lägre skatteintäkter i vargens spår

En viktig aspekt vid försäljning av skogs- och jordbruksfastigheter är värdet av jakt på marken. När vargar etablerar ett revir i närheten, och därmed begränsar jakten, uppstår en latent förlust för markägaren men även för staten. Vid varje köp tar staten nämligen in pengar via den så kallade stämpelskatten relaterad till lagfarten och försäljningspriset. För privatpersoner faller den ut med 1,5% men för juridiska personer är den från och med i år hela 4,25%.

Det finns anledning att titta lite närmare på den potentiellt uteblivna intäkt för staten som kan bli fallet vid minskande jakt. Underrätta oss gärna om det visar sig att liknande studier redan gjorts. Som faktabas har vi använt statistik från SCB, Rikets fastigheter 2010.

Vi använder Dalarnas län som exempel för vår beräkning då länet har alla parametrar som behövs – skog, jordbruk, varg och människor.

Enligt SCBs data från 2010 är det samlade taxeringsvärdet av alla skogs-och lantbruksfastigheter i Dalarna 37 229 000 000 kronor (37,2 miljarder) fördelat på 29 644 fastigheter.

Stämpelskatt och framtida statliga skatteintäkter

Om samtliga fastigheter skulle omsättas till taxeringsvärdet skulle det inbringa inte mindre än 558 435 000 kronor (558,4 miljoner) till staten i form av stämpelskatt. Då har vi räknat med att alla fastigheter köps av privatpersoner varför vi valt den lägre stämpelskatten om 1,5%. Inte den som gäller vid köp av juridisk person – 4,25%. (Då hade statens skatteintäkter istället blivit drygt 1,6 miljarder.)

Två antaganden påverkar resultatet här: Dels har vi arbetat med taxeringsvärdet och inte marknadsvärdet och dels har vi endast använt den lägre formen av fastighetsskatt. Vi vet att marknadsvärdet ofta är högre än taxeringsvärdet och även att många skog- och lantbruksfastigheter förvärvas av juridiska personer. En noggrannare studie skulle sannolikt ge högre värden.

Jaktens ekonomiska betydelse

Värdet av egen jakt ej att förringa vid försäljning av landsbygdsfastigheter. Jakten är oftast med redan i säljprospektet och man brukar vara noga med att poängtera att tillträde till jakten kan äga rum vid köpetillfället om den inte redan är utarrenderad på längre tid. Är jakten utarrenderad ses det ofta som en nackdel av mäklaren.

Om varg finns i området, vilket det gör i stora delar av Dalarna, omöjliggörs viss typ av jakt men all jakt blir lidande då tillgången på vilt blir starkt påverkad. Vargens predation är additiv, dvs den läggs ovanpå viltstammens normala dödlighet. Inom ett vargrevir i mellansverige dödas 120-150 älgar per år, bland annat enligt boken ”Varg och landsbygdsboende ISBN 978-91-633-8769-2”.

Om jakten uteblir eller omöjliggörs kommer fastighetens marknadsvärde att sjunka. Vargfakta värderar jakten till 10% av taxeringsvärdet vilket inte är helt orimligt givet den ekonomiska avkastning som jakten kan ge i form av kött eller utarrendering.

Den eventuella skillnaden

Vid omsättning av samtliga fastigheter till ett 10% lägre värde faller då statens intäkt via stämpelskatten till 502,6 miljoner kronor. Det är en minskning med 55,8 miljoner kronor.

Det finns således en latent förlust för staten på de platser där vargen etablerar revir. Oss veterligen har detta inte beaktats eller diskuterats överhuvudtaget. Det finns säkert felkällor i modellen men det viktiga är att se kostnader och förlorade intäkter bortom de mest uppenbara.

Fördelningen av förlusten är som följer – den enskilda fastighetsägaren förlorar 10% av marknadsvärdet vid försäljningen och staten förlorar 10% av stämpelskatten.

Not 1: Som invändning mot detta resonemang kan man kanske påpeka att hela fastighetsbeståndet inte kommer att omsättas på en gång och att eventuella förluster därför sprids ut över lång tid. Det gör förvisso inte förlusten mindre, möjligtvis mindre synlig.

Not 2: Man kan också invända mot att räkna på detta sätt för att det inte går att fastställa ett värde över tiden och av det dra slutsatser i nutid men det är vad som görs när det svenska folkets samlade förmögenhet räknas ut årligen – där ingår bland annat enskilda fastigheter. Med förmögenhet avses alltså inte kontanter.