EU ger 1,2 miljoner till projekt om utmarksbete och biologisk mångfald

I ett pressmeddelande från SLU presenteras utmarksbete som basen för lokal utveckling. Ur ett rovdjursperspektiv är det intressant att läsa om projekt som ämnar belysa fördelarna med utmarksbete till skillnad mot bete på mark av jordbrukskaraktär som är det alternativ som ofta står till buds om man vill ha uppsikt över sina djur.

Lokal ekonomi på landsbygden kan stärkas med hjälp av lokala traditioner. Nu startar ett EU-finansierat projekt vid Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet som utgår från en gammal lantbrukstradition för modern landsbygdsutveckling.

Nästan hela vår svenska skogsareal betades fram till för ett sekel sedan av boskap. Sådant så kallat utmarksbete var en hållbar form av landskapsbruk som i dag återstår bara på några enstaka fäbodar i Dalarna, Jämtland och Gävleborg samt på andra sidan norska gränsen. Centrum för biologisk mångfald har nu beviljats 1,2 miljoner kronor från EU-programmet Interreg för att studera hur en sådan traditionell brukarmetod kan stärka dagens naturvård och lokala ekonomi.

– Projektet ska lägga grunden för lokal näringsutveckling och långsiktigt hållbar utveckling med utmarksbete som bas. Målet är att förvalta, använda och vidareutveckla utmarkens natur- och kulturresurser på ett bättre sätt, säger projektledaren Håkan Tunón vid CBM som hoppas att nya livskraftiga lokala företag kan skapas med utmarkens värden som grund.

Såväl biologisk mångfald som en attraktiv livsmiljö kan bevaras bättre med stärkt kompetens om utmarken. Hittills har initiativ som bygger på det traditionella levnadssättet i stor utsträckning handlat om att utveckla lokala produkter, främst livsmedel. Nu är tanken att i stället synliggöra de särskilda råvaror som kan omvandlas till bland annat livsmedel i ett senare skede. Målet är att utveckla det traditionella utmarksbetet både för de biologiska och kulturella värdenas skull och för att stärka lokal ekonomi för brukaren.

Pressmeddelande fyllt av värdeladdade ord

Vargfakta tycker att det är väldigt motsägelsefullt att så många värdeladdade ord och positiva omdömen fälls om utmarksbete utan att nämna de problem de står inför med rovdjurens utbredning. Att utveckla fäbodbruket och bete av de små biotoperna samtidigt som vargstammen växer med 20-30% per år känns minst sagt som en paradox.

Att olika miljömål krockar med rovdjurspolitiken är ingen nyhet för de som fått ersättning för betande djur i strandmiljöer och inom områden i Natura 2000. Om en brukare tar på sig att hålla betande djur på en strandmiljö sträcker sig det åtagandet över 5 år och om det under tiden dyker upp rovdjur och brukaren ser det som omöjligt att hålla djuren vid liv måste han bryta kontraktet med Jordbruksverket och Länsstyrelsen och riskerar då vite.

Detta hände med familjen Preiholt i Västmanland som drabbats särskilt hårt av rovdjur på sin gård.