”Problemindividen” ännu en myt
Länsstyrelsen i Dalarna har avslagit begäran om skyddsjakt i Homnareviret. Motiveringen är man inte kan fastställa att det är en viss vargindivid som angripit alla hundarna. Men enligt Viltskadecenter som utför besiktningar och har mest erfarenhet av vargangrepp i Sverige, är det vedertagna begreppet ”problemindivider” en myt.
Viltskadecenter lyder under SLU, agerar på uppdrag från Naturvårdsverket och har utan konkurrens mest erfarenhet av rovdjursangrepp. Centrets huvudsakliga mål är att bidra till att begränsa skador som orsakas av fredade viltarter, som stora rovdjur, tranor och gäss.
I ett uttalande i Jakt & Jägare, apropå Homnareviret, går Viltskadecenters Jens Karlsson emot den gängse uppfattningen att det är ”problemindivider” som ibland skapar fara i vissa områden. Han menar istället att angrepp måste bemötas genom att hela den lokala populationen ses som problemet.
– Det är nya uppgifter för mig. Särskilt intressant är det eftersom hela vår lagstiftning bygger på antagandet att det finns vissa problemindivider, säger Stig-Åke Svensson, chef för naturvårdsenheten i Dalarna och den som fattat beslutet om att avslå en begäran om skyddsjakt i Homnareviret.
Under senare tid har tre hundar angripits av varg i området, den senaste attacken inträffade den 17 september. Två av hundarna har dödats och en skadats. Därför har Boda-Bingsjö Viltvårdsområde, Borns jaktvårdsförening, Grändens Jaktvårdsförening, Rättviks Södras Viltvårdsområde, Rättviks Västra Viltvårdsområde och Gärdsjöbygdens Viltvårdsområden gemensamt begärt skyddsjakt i på varg i området.
Till vänster en problemindivid och till höger en…problemindivid.
Nekade skyddsjakt
Den 10 oktober sade dock Länsstyrelsen i Dalarna nej till skyddsjakt med motiveringen att man inte var säker på att det var samma varg som angripit alla tre hundarna. Så här skriver länsstyrelsen på sin hemsida:
”Det är heller inte säkert att det är den aktuella Homnahannen, som har dödat samtliga hundar. Endast i ett fall är det säkert att han har varit med om att döda en hund.”
Länsstyrelsen menar alltså att det måste vara en speciell vargindivid som ska kunna ”bindas till brottet” och att det är den individen som i så fall ska skjutas bort. Om det inte går att binda någon individ så kan man inte bevilja skyddsjakt. Men det synsättet går stick i stäv med vad Jens Karlsson vid Viltskadecenter menar.
Enligt Jens Karlsson kan man aldrig tala om ”problemindivider” när det gäller rovdjur.
– Får man problem är det inte vissa problemindivider som ska tas bort utan det handlar om att glesa ut hela populationen, säger han.
Vad som styr om hundar angrips eller ej av varg är framför allt två saker:
- Det ena är rovdjurspopulationens storlek.
- Det andra är hur ofta hundar släpps i området.
– När angreppen på hund i ett område går ner beror det inte på att vargarna har blivit ”snällare”, utan på att människor inte längre vågar släppa sina hundar, förklarar Jens Karlsson.
”Nya rön för mig”
– Det här är nya rön för mig. Det verkar som om Jens Karlsson bytt fot, kommenterar Stig Åke Svensson.
– Tidigare har man hört att vissa revir är ”snällare” än andra. Exempelvis den berömda vargen Ullrik som fanns för många år sedan i trakten av Lindesberg och som jag vet att en del jägare var rädda om och sa ”rör inte Ullrik han skyddar våra hundar”, berättar Stig-Åke Svensson.
”Verkar rimligt”
Att antalet jaktdagar för hundarna och vargtätheten är viktiga delar i hur vargarna uppträder menar Stig-Åke Svensson är ett rimligt antagande.
– Det är naturligtvis rimligt att om det är många vargar på en yta så kan det blir grinigare i gruppen, säger han.
– Jag ska sätta en handläggare att kolla det här. Det är ju särskilt intressant eftersom även vår lagstiftning bygger på antagandet att det finns vissa problemindivider.
[Table=24]