Ny eftersöksbojkott i vargens spår

Att hantera trafikskadat vilt är polisens ansvar. Jägare har dock frivilligt skött detta åt polisen men i spåren av vargen utbredning ökar motståndet mot att använda eftersökshundar.

Det normala vid en trafikolycka där djuret inte avlider direkt och istället försvinner till skogs är att polisen, efter att ha tagit emot anmälan ringer en eftersöksjägare. Det skadade djuret är polisens ansvar men jägare har mer eller mindre frivilligt axlat detta. Det finns en rad argument varför jägarna skall syssla med detta snarare än polisen. Det främsta är att de har kunskaper och lämplig utrustning.

Den kanske viktigaste utrustningen är en tränad jakthund som kan ta sig an uppgiften att spåra och eventuellt ställa ett skadat vilt. Sådana hundar finns det gott om inom den svenska jägarkåren. Hos polisen finns inga sådana hundar.

Vargens utbredning försvårar dock detta frivilliga arbete. Dels direkt vid eftersök men också indirekt i och med att möjligheterna att träna en jakthund minskar. Detta har lett till missnöje bland eftersöksjägare som på sina håll givit upp verksamheten. I andra fall har missnöjet lett till regelrätta bojkotter.

Sedan någon vecka tillbaka har ett nytt initiativ till eftersöksbojkott startats i norra Sverige. På deras sida på Facebook har 882 personer anslutit.

– Jag släpper inte min hund utanför vägbanan längre och då får polisen gå in och söka, säger Stefan Nilsson i Sundsvall till tidningen Dagbladet.

Rovdjurspolitiken måste ändras omedelbart enligt Stefan Nilsson som inte är särskilt förtjust i tanken på att djur skall lida i skogen efter en trafikolycka. Stefan förklarar vikten av att ha en löshund tillgänglig.

– Blir en älg av med ett framben kommer den inte så långt, men får den ett bakben avkört kan den galoppera väldigt långa sträckor och går man då med ­koppel efter skrämmer man bara djuret ännu längre bort. En lössläppt hund springer ikapp och får djuren att så stilla, säger Stefan Nilsson.

Eftersöksjägare får emellertid en viss ersättning för denna jourverksamhet, årets alla dagar. En älg ger vid sök och avlivning cirka 700 kr.

– Jag gör inte det här för pengarna utan för att djuren ska slippa lida, jag har inte ens skickat in ersättningsanspråk de senaste gångerna, säger Stefan Nilsson.

Polisen i Sundsvall och Timrå är informerade om läget. Från myndighetens håll verkar man dock ta bojkotten med ro.

– Vi har inte märkt av någon bojkott här än och jag tycker att man skjuter lite över målet genom att agera på detta sättet. I slutändan är det djuren som blir lidande och polismyndigheten har ingen möjlighet att påverka besluten om bland annat vargjakten, säger ­Roger Wiklander, jakt- och viltansvarig på länspolisen.

Polisen må sakna möjlighet att påverka den allmänna vargjakten men de har rätt att besluta om omedelbar avlivning av alla djur som kan orsaka skada. Exempel på detta finns i Gävleborg där polisen tog beslut om att en varg skulle skjutas eftersom den sprang runt bland hus och tog hundar. Beslutet togs utan Naturvårdsverkets deltagande.