Hur många älgar tar en varg per år?

Älgen utgör vargens födobas, dvs dess huvudsakliga föda. Studier i Sverige och Norge visar att varje vuxen vargindivid tar mellan 50 och 70 älgar per år inom reviret. För att förstå vad denna lokala konsumtion av älg innebär för älgstammen som helhet måste man titta på älgens reproduktionstakt.

Ryska forskare påvisade redan åren 1970-1975 att vargens födointag till över 80% består av älg. Det konstaterades efter att maginnehåll och spillning från 235 vargar undersökts (W N Graves, Wolves in Russia, 2007) i ett 150 000 hektar stort område norr om Moskva (Mologo-Sheskshinkij Mezhdurech).

Storleken på ett vargrevir i vårt exempel är 70 000 hektar eller 700 kvadratkilometer (700 km²) för att använda ett annat arealmått.

Sveriges viltvårdare beräknar ofta älgstammen som 6-8 älgar per 1000 hektar (10 km²) efter den årliga jakten. Om hälften av dessa är älgkor och reproduktionstakten 0,7 kalv per ko blir det 2,1 kalvar (=0,7 x 6 x 0,5) alternativt 2,8 kalvar (0,7 x 8 x 0,5) per 1000 hektar (10 km²).

Antalet nyfödda älgkalvar är alltså 147-196 stycken per år (2,1 x 70 000/1000 eller 2,8 x 70 000/1000). Att siffrorna är ungefärliga och varierar beror på att det handlar om vilda djur. Det är inget butikslager som inventeras där var sak har sin plats utan en viltstam som rör sig och ständigt påverkas av omvärldsfaktorer.

Om 120 älgar dödas av ett alfapar inom ett revir och tillväxten varierar från 147 till 196 älgar, tar vargen 61-81% av den lokala tillväxten.

Det blir alltså bara 19-39% kvar för att säkra älgstammens tillväxt i området. En låg siffra för en känslig och i många stycken unik svensk älgstam. I siffran ingår också årsuttaget av kött för den lokale jakträttsinnehavaren.

Vargens sommardiet – bara älgkalv

Vargens sommardiet kan enligt Skandulv beskrivas som tämligen enahanda – älgkalvar och åter älgkalvar. Även om det varierar en del mellan flockarna är älgkalvar helt klart huvudfödan mellan juni och september.

Skandulv använde sig av GPS-halsband som pekade ut var en sändarförsedd varg varit med en felmarginal på bara några få meter.

Sedan har forskarna finkammat den sista biten av terrängen med hjälp av spårhund. På så vis har man lyckats hitta rester efter många av vargarnas sommarmåltider, 1998-2003. Ett statistiskt säkert underlag. Totalt undersöktes nio vargrevir på det här sättet.

Resultatet av den tidsomfattande undersökningen visar att vargarnas sommardiet, om man räknar biomassa eller mängd föda, till 94 procent består av älg; 51 procent kalvkött och 43 procent övrigt kött (från vuxna).

Det innebär att långt fler kalvar än vuxna djur blir vargmat, eftersom kalvarna väger mycket mindre än de vuxna djuren. Fem till sex kalvar dödas för varje älgtjur eller älgko som faller offer för vargarna.

I procent räknat utgör alltså älgkalv 80-83% av vargens totala födointag.

Oroande data

På papperet kan det se bra ut att vargarna undviker de färdigutvecklade älgarna som vi uppskattar både för deras naturliga skönhet och som jaktbart vilt. Och på kort sikt stämmer det.

Problemet är bara att i naturen sker allt på lång sikt. Att vargarna tar alla kalvar kan enkelt översättas med att föryngringen av älgstammen upphör. Älgarna lever år efter år men bara ett fåtal ur deras avkomma överlever.

I längden blir alltså älgstammen äldre och äldre och när de äldsta älgarna så småningom dör, finns det inga ungdjur som ersätter dem.

I takt med att vargarnas antal ökar går den här negativa utvecklingen allt snabbare. Fenomenet är välkänt och har studerats i bland annat USA.