Naturvårdsverket inför fullbordtat nederlag kring Junselevarg

Miljöorganisationernas överklagan vann gehör hos förvaltningsrätten som bland annat anser att Junselevargen inte åsamkat tillräckligt stor skada bland renarna för att tillåta avlivning. I nuläget har hon dödat 160 renar.

Naturvårdsverkets beslut om att avliva varghonan i trakterna av Junsele föll inte i god jord hos miljöorganisationerna som stoppade jakten och tog verket till domstol. Förvaltningsrätten kom bland annat fram till att vargen inte orsakat tillräckligt stor skada bland renhjordarna vilket då föll som argument för att hon skulle avlivas.

Har dödat 160 renar

Enligt uppgift från Ruona Burman, viltsamordnare vid Naturvårdsverket, vid föredrag i Ramsele den 25 maj har varghonan dödat minst 160 renar fram till nu. Verkligheten är att vargen står opåverkad av de juridiska strider som rör hennes framfart och näringssök. Vad rätten eller för den delen miljöorganisationerna anser vara tillräckligt stor skada är okänt.

Tjänstefel?

Det är Naturvårdsverket som har bevisbördan i rätten och det är inte utan att man funderar över verkets kompetens vad beträffar juridiska förhandlingar. I domen framkommer ett antal påståenden om varghonans genetiska värde och den negativa påföljd en avlivning skulle ha på vargpopulationen i Sverige och möjligheten till upprättande av gynnsam bevarandestatus. Det finns inget underlag i Art- och Habitatdirektivet eller i de särskilda riktlinjer som gäller rovdjuren som stödjer detta genetiska argument. Vargarna i Sverige mår alldeles utmärkt trots graden av inavel och detta har klarlagts i den sårbarhetsanalys som genomfördes under 2012 av Skandulv. Resultatet av analysen var att cirka 40 vargar skulle räcka för att mer eller mindre säkra dess överlevnad i 100 år och med tillförda riskscenarier är 100 vargar fullt tillräckligt.

Att Naturvårdsverket inte lägger fram analysen i argumentationen förefaller ligga inom gränsen för tjänstefel. Analysen är robust och genomförd med kanske världens mest solida demografiska data. Vikten av analysen kan inte nog underskattas och frågan om varför inte verket väljer att använda denna rapport står alltjämt obesvarad.

Vidare säger rätten att det finns andra lämpliga lösningar emedan verkligheten är den att alla rimliga idéer redan prövats. Detta redogjorde Burman för vid föredraget i Ramsele och på frågan om hur mycket allt detta kostat var svaret  – runt 10 miljoner.