Regeringen: 180 vargar med många förbehåll
Efter att Naturvårdsverket utrett och kommit fram till att 380 vargar vore lämpligt hörs från Lena Ek och regeringen att det är 200 för många. Ek anser att 180 friska vargar är ett lämpligare mål.
Naturvårdsverkets utredning om gynnsam bevarandestatus för vargen presenterades idag på morgonen. Utredningen kommer fram till att 380 vargar eller översatt till föryngringar 38 stycken är en lämplig nivå. De har också med en annan nivå om 180 vargar som även den skulle kunna definieras som en gynnsam mängd. Dock med många förbehåll.
Den springande punkten är vargarnas genetik om man får tro på vad Naturvårdsverket säger i sin kommunikation.
För de som inte känner till hur det står till med genetiken bör det kanske påpekas att den konstaterats som undermålig utifrån beräkningar och alltså inte genom upptäckta defekter som kan härledas till inavel hos frilevande vargar i Sverige. Ingen av de vargar som obducerats av Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) har haft genetiska defekter som med säkerhet kunnat relaterats till inavel.
Men, om man räknar på hur många individer som sägs utgöra grunden till de frilevande vargarna i Sverige kommer man fram till en inavelsgrad som enligt mänskliga ramar inte är eftersträvansvärd. Alltså, för att förtydliga det igen – inga nedärvda defekter som kunnat härledas till inavel har kunnat konstaterats bland de obducerade vargarna i Sverige. Punkt.
Färre men friska
Lena Ek säger till Sverige Radio Ekot att hon hellre ser 180 friska vargar än 380 av nuvarande modell. Som en parentes bör nämnas att 180 är 140 fler än vad sårbarhetsanalysen kom fram till och 130 fler än de max 50 vi hade vid inträdet i EU enligt vargforskare Olof Liberg.
– Regeringens rovdjurspolitik kommer att inriktas på en mindre men friskare vargstam, det vill säga det lägre alternativet, säger miljöminister Lena Ek till Ekot.
Ek förklarar vidare för Ekot att mycket arbete måste läggas ned på genetiken och att målet om 180 vargar skall uppnås stegvis. Ekots journalist frågar om det är ett realistiskt mål som regeringen eftersträvar;
– Absolut. Det kräver en del arbete, och vi kommer försöka lösa den genetiska förstärkningen på två sätt. Dels att arbeta med utsättning av friska valpar i befintliga kullar, dels kommer vi behöva ta bort en del grupper som är väldigt inavlade, alltså en populationsbegränsande jakt.
Här visar det sig att Lena Ek med flera verkar ha uppmärksammat att genetiken även kan förbättras genom att skjuta bort de med hög inavelsgrad och spara på flockar med bättre genetiska uppsättningar. Inavelsgraden beräknas som ett snittvärde på hela populationen och ju färre reproducerande par med hög grad av inavel desto lägre blir snittet.
Att färre vargar är bättre för genetiken förespråkade flera tunga forskare i en debattartikel i Dagens Nyheter redan den 2 februari 2010. Vargfakta har också skrivit en artikel om hur nytt genetiskt material påverkar en liten vargstam kontra en stor stam.
Kanske jakt
Men, för att vargstammen skall bli mindre krävs jakt vilket historiskt sett visat sig vara en känslig fråga. Ek öppnar dock upp för jakt enligt vad hon säger till Ekot men någon tidpunkt anges inte.
– Steg ett är ett förslag för populationsbegränsande jakt, med nytta för den genetiska situationen i vargstammen. Regeringen är självklart angelägen om att komma tillbaka till ett normalläge som fungerar. Både för människorna som bor i områdena, och att vi ska kunna ha en livskraftig stam av våra stora rovdjur säger hon till Ekot.
De som berörs av varg kanske kan se en ljusning i att Lena Ek sätter ord på att människor faktiskt kommer i kläm i områden med högt rovdjurstryck. Huruvida det senare översätts i handling får framtiden utvisa och det kommer den att göra då varg, likt många andra djur varje år blir fler genom reproduktion.
Rapporten skall nu lämnas in till EU-kommissionen som ett komplement till den förvaltningsplan regeringen tidigare lämnat till Bryssel.