Förtydligande från Håkan Sand, SLU med anledning av inslag i Sveriges Radio
Sveriges Radios tolkning av Håkan Sands framträdande vid vargsymposiet i Vålådalen har fått flera att reagera. Vargfakta tog kontakt med Sand för att höra hans version av hur jakten påverkas av varg.
Inslaget i Sveriges Radio är ett brottstycke av Håkan Sands föredrag vid vargsymposiet i Vålådalen. Kontentan och andemeningen av inslaget är på mycket få punkter överensstämmande med vad Sands och Camilla Wikenros forskning visar.
Jämförelsen mellan en nationell älgpopulation och lokal påverkan, var som vi misstänkte ett försök till statistiskt trolleri från journalisten själv.
Nedan följer Håkan Sands kommentar till Vargfakta.se:
Förtydligande angående vargens inverkan på älgstammen.
Ett inslag i dagen eko den 14 mars gällande vargen inverkan på älgstammen i Sverige har resulterat i många reaktioner. Inslaget baserades dels på utdrag från ett föredrag av Håkan Sand som gavs under det sk vargsymposiet i Vålådalen och en följande intervju med samma person.
I intervjuen refererades valda delar av föredraget där man jämförde vargens och jägarnas uttag i älgstammen på nationell nivå. En jämförelse på denna geografiska skala visar att vargen tar relativt liten del vilket är naturligt då vargen för närvarande förekommer i en relativt begränsad del av Sverige.
Ett viktigt budskap i föredraget var att denna relation (vargpredation – jaktuttag) förändras markant då man kommer in i sk ”varglän” såsom Dalarna och Värmland och i synnerhet för vissa områden inom dessa län. I flera områden i dessa varglän, där det dessutom finns en tät björnstam, visar beräkningar att vargens och björnens uttag idag utgör >50% av det totala möjliga årliga uttaget i älgstammen och att detta predationsuttag för vissa områden uppgår till >80%.
I en nyligen publicerad avhandling av Camilla Wikenros, Grimsö, SLU, har vi sammanställt data på avskjutning från 25 olika lincensområden i 7 olika vargrevir samt motsvarande data från ytterligare 25 närliggande licensområden utan vargförekomst sk kontrollområden. Dessa data visar att jaktuttaget minskar med ca 50% i områden där varg etablerar sig direkt året efter att etablering har skett. Vår tolkning är att denna momentana och markanta reduktion är en medveten och adaptiv strategi hos jägarna i syfte att motverka en överbeskattning av älgstammen och därmed förhindra att det totala uttaget av jägare och varg resulterar i en nedgång i älgstammens numerär. Våra beräkningar visar att man i vissa områden minskar jaktuttaget något mera än vad man skulle behöva utifrån vargens predationsuttag i älgstammen.
Vi konstaterar att man i vissa områden efter vargarnas etablering reducerade jaktuttaget så att man gick från ett högre uttag (jämfört med kontrollområden) till att skjuta färre älgar jämfört med kontrollområdena och att jaktuttaget i båda typerna av områden successivt minskade över tid (under en 10 årsperiod).
Vi fann dock att man i andra vargområden där man hade haft varg under en längre tid (>10 år) fortfarande sköt mera älg/1000 ha jämfört med motsvarande kontrollområden. Förklaringen till detta ligger troligen både i det faktum att vargarna initialt etablerade sig i områden med högre älgtäthet än i kontrollområdena samt i det faktum att man i vargområden initialt minskade uttaget så mycket att älgstammen ökade i täthet och därmed kunde man göra ett större uttag (än i kontrollområden) även en tid efter etableringen av varg.
Håkan Sand / Camilla Wikenros